Jag har fortfarande inte kommit över att jag körde bort Råttan i agilityklassen igår. Hon var världens bästa, felfri och allt, när jag skickade henne i fel tunnelhål. Gah! Anledningen till att detta hände var att jag gått banan, omedvetet, för Rasken. Eller kanske Fluffy. Råttan däremot klarar inte makaronhopp på matta. Men det hade jag förträngt på något sätt. Jag tänkte inte på det. Obegripligt. Jag kände att något var fel mellan banvandringen och Råttans lopp och modifierade planen. Fortfarande utan att inse att hon måste få landa som hon tar av. Det hela slutade alltså i disk. 😦 Shame about the handler som inte kunde anpassa systemet efter respektive hund.
En annan sak som jag funderar på lite, även om jag inte direkt grämer mig, är hur klokt det egentligen är att köra så mycket serpentiner som jag gjorde med Rasken på en hal matta (?). Jag tänkte att jag ska handla som jag vill handla liksom, och hoppas att han lär sig. Det var nog rätt val, men samtidigt – vi kommer nog inte få några hoppcert förrän jag börjar tävla.
Det här med att tävla på matta (där man hinner precis allt) på banor som utmanar handlingen synliggör i varje fall det fina med Gregs system – nämligen att det rymmer så många olika lösningar för varje situation. Detta, upplever jag, till skillnad från de flesta handlingsstilar som snarare är situationsbaserade och därför bara har en lösning per situation. Alla ser liksom ut att vara stöpta i samma form. 😉 Inget fel med det såklart, att göra som alla andra är också ett val man kan göra, men jag gillar att Gregs system liksom gillar olika.
Visst, jag handlar Råttan och Rasken relativt lika, det som skiljer dem är framförallt att Rasken kan mycket mer än Råttan, generellt. Fast Råttan är bättre på slalom. Och så är det ju attityden såklart. Går jag in med “Råttaladdningen” och kör Rasken startar han inte ens: – Ja, matte, jag ligger still här. Var inte arg. 😉
Anledningen till att jag ofta kan köra samma handling, så länge hunden är grundtränad för det, är ju att jag själv har samma maxhastighet oavsett vilken hund jag har. Men Rasken är snabbare än Råttan. Normalt sätt i alla fall. På mattan i helgen var det inte lika uppenbart. I varje fall inte sista dagen då Råttan, hör och häpna, faktiskt verkade ha lärt sig lite av sina erfarenheter och hanterade mattan ganska bra. Det är onekligen en fördel att vara liten och “jordnära” på mattan. Men jag klagar inte på Raskens matthantering, absolut inte. För att vara en sådan stridsvagn som han är hanterade han mattan alla tiders!
Jag har haft en jättekul trettonhelg på husdjursmässan. Detta beror på, utan inbördes ordning:
– Att Råttan varit relativt sansad på banan. Jag har inte satt hjärtat i halsgropen mer än ett par gånger och jag har inte behövt skämmas.
– Att det, som vanligt, är så jävla kul att jobba handling med Rasken. Han kan verkligen grunderna och fortfarande blir jag förvånad över vad vi kan när vi sätter ihop det!
– Att banorna varit så himla kul och utmanande. Tack för dem, Henri Luomala och Seppo Savikko!
Agility är så jävla kul!
/Mija
Agilitybiten 
Jag håller faktiskt inte alls med dig om att folk som använder andra system inte skulle ha lika många lösningar som en gregorian… verkligen inte alls.
De kurser jag har gått för icke-gregorianer har verkligen varit tvärtom.
Ett av mina argument FÖR greg-systemet är faktiskt de ramar systemet sätter upp som gör att hundarna ofta blir grymt genomtränade.
Just det där med genomtränade ser jag ytterst sällan på andra system för det finns så många olika sätt att lösa det på så dels är det svårt att kunna genomträna hunden på alla handlingsmanövrar och dels tenderar folk att fastna i det som är bra (vilket leder till stagnerad utveckling).
Att folk väljer samma handling innebär ju faktiskt inte att de inte hade någon annan möjlighet att handla situationen på annat sätt. Det kan ju vara så att flera upplevde den handlingen som den bästa. .
Utan att “hänga ut någon” för det ligger faktiskt verkligen ingen värdering i det jag skriver, pratade jag med ett antal personer i helgen som pratade just om en lösning för varje situation.
Obs! att jag skriver om situationsbaserade handlingsstilar och inte om “andra system”.
Jag vet inte om en situationsbaserad handlingsstil faktiskt ska klassas som ett system (?) – fortfarande utan att lägga någon värdering i det.
Tyvärr förstår jag inte skillnaden på situationsbaserade handlingsstilar och andra system, jag förstår faktiskt inte det där alls. Var finns definitionen på ett agilitysystem och situationsbaserad handlingsstil? Vad är skillnaden? Vem avgör när det är ett system och inte?
Och nej jag känner inte alls igen mig, har inte alls samma referensramar gällande att folk endast skulle ha en lösning för en situation (oavsett om de definierar sin handling som system eller situationshandling). Hade ju varit kul om någon kunde förklara hur de menar och ge exempel….
Det är dåligt med definitioner på agilitysystem men för mig känns det naturligt att använda det som definierar andra system som underlag för min definition.
Jag gillade som sagt Ninnies definition på A3: ett system är när det går att förutsäga hur en situation ska lösas utan att man sett den tidigare, typ. Fast egentligen vet jag inte om det är en definition på system utan kanske mer en beskrivning av hur det tillämpas. Jag har skrivit om min definition längre ned. Naturligtvis borde jag tagit med def i det ursprungliga inlägget. För det är ju så man får göra när man inte har en tydlig definition av saker och ting. Man får börja med att definiera begreppen.
Förklaringen, som inte är någon ursäkt, är att jag bara spontan-flummade lite. Var inte så genomtänkt helt enkelt.
Finns det någon känd instruktör som lär ut det du kallar “situationsbaserad handling”?
Ja, men jag vill ogärna droppa namn här. Jag lägger som sagt ingen värdering i det men det är så lätt att det uppfattas så.
min fråga var egentligen “Finns det någon känd instruktör som lär ut det du kallar “situationsbaserade handling som bara har en lösning per situation”? Vilket var vad du skrev först (även om du nu verkar backa på det) så för tydlighetens skull formulerar jag om frågan. Frågan var egentligen:
Finns det någon känd instruktör som lär ut att det bara finns en lösning per situation?
1. Jag har alltså tagit tillbaka att situationsbaserad handling är likställt med att bara ha en lösning per situation.
2. Jag tycker verkligen inte att det ska behöva nämnas namn, med risk för att folk känner sig uthängda. Vi borde kunna skilja på sak och person och diskutera själva saken.
Dessutom – jag skriver inget om instruktörer ovan. Och det är heller inte det jag pratar om. Jag pratar om hur det är att utöva handlingen.
Jag har som erkänt att det var plumt skrivet, och jag förstår att ni inte förstod vad jag menade eftersom jag uttryckte det så. Men det här med instruktörer och instruktioner, eller coacher för den delen, fanns inte alls i mitt huvud när jag skrev inlägget.
Och de personer som jag pratade med i helgen om som påpekade att de alltid gjorde lika i vissa situationer (det var för övrigt inte Camilla) var agilityhandlers. De uttalade sig inte som instruktörer.
Jag kan inte se att jag bett dig namnge någon instruktör?
Men jag tolkar det som att svaret på min fråga är nej.
Jag har heller aldrig påstått att du pratat om instruktörer, det är jag som väljer att göra det.
Martina – det är inte rätt tolkning. Du ska tolka det som att jag inte vill “hänga ut folk” som inte bett att få delta i den här diskussionen utan bara diskuterat agility med mig irl i samband med banvandringar.
Mija: läs min fråga igen. Den är menad som en “ja” eller “nej” fråga, men möjligheten att svara “vet inte” finns förståss också.
Det är möjligt att jag är färgad av att jag i tidigare diskussioner ombetts nämna namn av dig. Om jag försöker läsa med andra glasögon kan jag kanske tolka det som att du bara vill ha ja/nej-svar. Men jag undrar lite över din defintion på “känd”?
I min bok så, ja, det finns kända instruktörer som lär ut detta. DE har naturligtvis fler lösningar i sin verktygslåda, men de väljer ut det som passar varje individ.
Ok, instruktören har flera lösningar för en situation men lär bara ut en. (trist för eleven)
När har jag förresten bett dig nämna namn? Kommer inte ihåg?
Nej, det var säkert något jag läste in för att du bett om det förr. (Exempelvis när det gällde “tunnelslarv”-diskussionen.)
Kommer inte ihåg någon tunnelslarv-diskussion heller. Vad handlade den om?
Inte heller jag känner igen mig i det du skriver och anser. Är det inte just det som är så fascinerande med vår sport; att varje situation erbjuder så många olika lösningar? Just därför gillade jag helgens banor på Kistamässan. De erbjöd många olika lösningar.
Jag har uppfattat det som att du, framgångsrikt, lär ut och kör ganska så situationsbaserad handling faktiskt. Rätt eller fel? Om det stämmer att du gör det så förstår jag att du reagerar på min, oavsiktligt, plumpa formulering ovan. Givetvis kan situationsbaserad handling innebära flera olika lösningar på samma situation.
Som jag uppfattat det innebär situationsbaserad handling att man använder det verktyg som passar mig och min hund bäst i varje situation.
Som instruktör måste man då vara väldigt flexibel och kunna hitta rätt verktyg för varje situation för varje ekipage.
Jag ÄLSKADE helgens banor på Kistamässan – just av de anledningar jag nämner.
“Som jag uppfattat det innebär situationsbaserad handling att man använder det verktyg som passar mig och min hund bäst i varje situation”
Detta stämmer absolut. Jag ser till mig själv (eller kursaren) och till hundindividen och försöker i varje situation välja det verktyg som passar bäst i just den situationen. Gör inte ni också det? Även om vi ibland har olika verktyg att tillgå? Eller föredrar olika verktyg för att fortfarande vara konsekvent gentemot vårt system och vår hund?
Jag försöker att använda mycket tydliga fart- och svängsignaler och att hela tiden förbereda hunden på sväng innan den har tagit ett hinder så att den har information i god tid om vad den ska göra EFTER nästa hinder.
I söndags fanns det t.ex. en passage där jag funderade på vilket av följande som skulle passa bäst:
– framförbyte
– blindbyte
– serpentin + blindbyte = tysk
Min egen position då signalen ges är oerhört viktig!
Jag känner mig inte upprörd eller trampad på tårna det minsta utan tycker att diskussionen är intressant. Men…jag tycker inte att alla som inte kör Gregs system kör likadant – långt ifrån. Framför allt är det mycket stor variation vad gäller hur konsekvent och genomtänkt ens handling är.
Ha en bra kväll! //Camilla
Jag kan bara tala för mig själv men jag tittar inte på situationen (om detta definieras som hinderkombinationen) och väljer verktyg därefter. Jag tittar på linjerna i banan. Därefter väljer jag verktyg.
Verktygen i Gregs system bildar en helhet där hunden hela tiden jobbar gentemot axlarnas riktning – det är det som gör att det är ett system.
Alla verktyg som fungerar är faktiskt rätt lika och jag hävdar fortfarande att ett blindbyte är ett framförbyte, typ. 😉 Och det finns väl ingen framgångsrik agility där man inte förbereder hunden om var den ska innan hindret? (Nu är jag ute på hal is igen…)
“De flesta handlingsstilar som snarare är situationsbaserade” Som exempelvis vems handlingsstil? Jag kan inte komma på någon som jag vet bara har ett sätt för varje situation. Vet inte vad jag faller under, men jag kör inte gregssytem och tycker att det snarare är tvärtemot vad du säger, i en specifik situation får göra allt som du som kör gregssytem “får”.. men utöver det kan jag även göra saker som du inte “får” göra 😉 Det borde väl ge mig fler alternativ? 😛 Fast som sagt jag kanske inte faller under det du menar, och då tar jag tillbaka mina synpunkter 😉
Hänvisar till mina svar ovan angående att bara kunna välja ett sätt och namndroppande. 😉 Är glad över dina synpunkter, vanliga känslor som jag gärna bemöter. 🙂
Angående Gregs system – jag tror inte du har flera alternativ. Faktiskt. Men det kan vi ju undersöka på ett antal banor så vet vi. 😉 Även du måste väl ha tränat de grundfärdigheter/verktyg som krävs för det du vill göra?
Jag tror absolut inte att den som kör Gregs system är mer begränsad än någon annan. Det man inte “får” göra enligt Gregs system är “förbjudet” för att det får konsekvenser som man tror är negativa för något annat man kan vilja göra. Och alla handlingsval du gör får också konsekvenser.
Tror bakombytena är ett tydligt exempel. Enligt Greg ska man i bakombytet springa på en diagonal. Att luta sig åt höger för att “förbereda hunden” och sedan flicka den åt vänster i bakombytet är inte rekommenderat. Varför? Jo, för att det senare “pull’n’flick” lätt leder till att när det är en vanlig högersväng flickar hunden plötsligt ut åt vänster. Det här riskerar att hända oavsett om du kör Gregs system eller inte.
Jag tror bakombytet som exempel även om det inte är något riktigt bra “systemexempel” bara för att det är lätt att förklara.
Allt man gör leder till att hunden lär sig något. Handlingsval får konsekvenser. Ett system kan hjälpa dig hålla reda på dem.
Va, det finns väl massor av situationer där en icke-gregorian har fler valmöjligheter!?! Mycket märkligt.
Svar till Mette (jag har svårt att förstå hur man gör i de här trådarna): För det första, begränsningarna (om man ser det så) kommer med vilket handingssystem man än väljer, inte specifikt för Greg. För det andra, när man väljer ett system begränsar man sig givetvis eftersom man väljer bort annat. Men alla måste ju faktiskt göra val. Man kan inte göra allt. Alltså väljer alla bort något.
Men jag vet inte om vi pratar teori eller praktik? 😛 Jag anser att jag i teorin har fler alternativ nu än om jag hade valt att köra GS. Ja förresten, i praktiken anser jag också det, men det beror ju på vad man har lärt sin hund, vad man har för kunskap osv oavsett om man kör GS eller inte.
Okej, nu frångår jag kanske ämnet men jag började fundera på något annat.. Jag tycker det här med konsekvenser är intressant, för jag förstår inte helt.. Hunden gör väl det den har lärt sig? och om jag då på banan visar så som jag har tänkt mig så borde det väl bara kunna bli missförstånd eller negativ konsekvens om jag har exakt samma signaler för två eller flera olika beteenden? t.ex vad är konsekvenserna, i förlängningen, av att jag gör en jaakotus? german? dragon? reversed wrap med och utan jaakotus? osv. Ja, alltså jag förstår inte vilka konsekvenser jag måste hålla reda på? I ditt bakombytesexempel förstår jag det som att exakt samma signal ges för två olika beteende, och det förstår jag ger negativa konsekvenser. Delar av mina signaler kan vara identiska för olika byten, t.ex serp/german. Vad ger det mig för konsekvens gentemot om jag bara skulle göra serp och aldrig german? Och detta är ärliga frågor, jag frågar för att jag inte helt förstår och för att jag tycker det är intressant 🙂 Märker du hur konflikträdd jag är 😉 haha, nä men jag vill inte missförstås..
Absolut Matilda, i teorin har du fler alternativ om du ännu inte “valt bort” något.
Vad gäller alla “varianter” av blindbyten så är jag dålig på dem. Vet inte ens vad en dragon är för något (?). Men den generella anledningen att undvika alla typer av blindbyten är ju att hunden aldrig ska blindbyta “på dig”. Det problemet har man kanske inte, annat än med en unghund, utan problemet kanske snarare yttrar sig i att hunden inte är lika “ofrågande” i att bara följa med?
Just blindbyten är väl för mig det jag skulle ha lättast att lägga till i “mitt system”. Jag har många gånger känt att jag ska göra det den dag det känns som en fördel men hitintills har det helt enkelt inte inträffat. Jag skulle dock inte tveka, för jag TROR inte att det skulle få så ödesdigra konsekvenser.
För mig handlar valet att avstå främst om:
1. Jag gillar inte att inte se hunden, jag är kontrollfreak.
2. Jag har taskig koordination, det är lättast för mig att göra samma jämt.
3. Det skulle kunna få konsekvenser – eftersom jag är kontrollfreak stör det mig tillräckligt för att ta det jävligt lugnt med dem.
Jag har mött en hel del gregorianer som kör “greg med vissa blindbyten”. Och det verkar funka utmärkt för de flesta av dem. Blindbytet är ju liksom ett framförbyte så det är inget svårt att få in det i systemet.
En del av ovanstående har dock problem med “flickar” – och då kan jag inte låta bli att undra om detta kunde ha undvikits med renodlad “följa axlarna träning” där man också avstår från blindbyten? Jag vet inte.
Som svar på din fråga Matilda – absolut, problemet är om du har samma signal för två beteenden. Detta lär man ju aldrig en hund medvetet, men det är lätt att det “blir så”.
Det bästa med att ha ett tydligt handlingssystem tycker jag är att jag faktiskt alltid förstår vad som går fel på banan och varför. Så var det inte, för mig, tidigare. När jag håller teorikväll om Gregs system brukar jag be folk ställa sig frågorna:
1. Händer det att du och din hund missförstår varandra på banan?
2. Tycker du det kan vara svårt att banvandra?
Men en konsekvens som du kan relatera till då; det här med att man inte får göra framförbyten i serpentinposition? Varför/hur skulle det förstöra ens serpentiner? Hunden ser väl skillnad på om jag gör en serpentin eller om jag gör ett framförbyte?
En dragon behöver inte vara ett blindbyte utan det är när du har armen över hinderbommen och tar hunden i nosen o drar den över hindret och på så vis skapar en väldigt tight sväng.
På dina frågor hade jag svarat nej, eller att det svåra med att banvandra är ju att jag har såååååå mycket att välja på 😉 😉 😛 svårt att veta vad som är snabbast/effektivast/bäst
om någon inte fattar så skulle det ju stå “…i en specifik situation får JAG göra allt…”
Jag har lust att skriva “typ så har menar jag nog lite” eller något annat som verkligen visar att jag inte vill trampa någon på tårna. Men jag får nog erkänna, i min värld är det så här:
Ett system, enligt mig (det är naturligtvis fritt för var och en att använda en definition som man själv tycker verkar lämplig så länge det har något samband med det ursprungliga ordets betydelse) är något som utgår ifrån vissa grundprinciper och tillämpar dessa principer på olika situationer.
Situationsbaserad handling är när man för varje situation har en, eller flera, lösningar.
Det jag skrev ovan: “[…]det fina med Gregs system – nämligen att det rymmer så många olika lösningar för varje situation. Detta, upplever jag, till skillnad från de flesta handlingsstilar som snarare är situationsbaserade och därför bara har en lösning per situation. Alla ser liksom ut att vara stöpta i samma form. ”
Var min känsla efter tävlingarna på husdjursmässan. Efter att ha läst era kommentarer inser jag att det var jäkligt slarvigt uttryckt. Det ska inte uppfattas som en definition av situationsbaserade handlingsstilar egentligen utan bara en reaktion på de upplevelser jag hade på mässan. Jag gör tyvärr ofta så, tycker att jag kommit på något bra liksom och häver ur mig det utan att tänka på hur det kan uppfattas i skrift. För så här i efterhand förstår jag ju att det kan uppröra – på samma sätt som det är tröttsamt att “försvara sig” mot att man skulle vara låst i Gregs system.
Att situationsbaserade handlingssystem automatiskt skulle innebära att man bara har en lösning är helt enkelt fel. Slarvigt av mig.
Och vid närmare eftertanke skulle jag ha skrivit bara “system” och inte “Gregs system”. Framförallt skulle jag kanske tänka klart innan jag publicerat inlägget. Men samtidigt – ni hjälper mig ju så fint att tänka. 😉
1. SJÄLVKLART tittar jag på linjerna i banan och bryter inte ut en särskild kombination – då är man rätt rökt!
2. det är väl inte att hunden följer axlarnas riktning som är definitionen för ett system!
3. om blindbytet är ett framförbyte eller inte låter jag vara osagt. Det är jäkligt effektivt, snabbt och tydligt för hunden – det räcker för mig!
/Camilla
1. Jag förstår det Camilla, men det handlar ändå om vad man utgår ifrån. Tror inte jag kan uttrycka det bättre i ord, tyvärr, men jag är (bl a efter att ha haft kurs bredvid dig i en vecka) övertygad om att du och jag går banan på olika sätt. Vilket inte betyder att det ena är bättre än det andra.
2. Nej, har jag skrivit det? Hittar det inte.
3. Det jag menar att blindbyten kan ersättas med framförbyten och tvärtom.
Nej, jag håller fortfarande inte med för själva grejjen med många andras handling är just att de inte väljer bort något, så har vilket fall jag uppfattat.
De väljer exempelvis bort allt som har med BCBL att göra.
eller så har de sin egen definition på det…
Mette – jo, absolut. Men till viss del väljer du bort BCBL (eller motsvarande med annat namn) om du blindbyter eller kanske flickar hunden. Exempelvis.
“Nej, jag håller fortfarande inte med för själva grejjen med många andras handling är just att de inte väljer bort något, så har vilket fall jag uppfattat”
Japp! Håller med om allt du har skrivit, Mette! Jag anser också att vi har fler handlingsalternativ än gregorianerna.
pre cue = no no
blindbyte = no no
“Lisasväng” innebär ofta en stolpning = no no
Jaakko = halvt framförbyte + blindbyte = no no
Tysk = serpentin + blindbyte = no no
osv…liksom…
😉 Allt det där är ju en himla massa blindbyten, kärt barn har många namn. Och visst, som gregorian väljer man bort blindbyten.