Om handlingsval, förtydligande


När jag skrev gårdagens inlägg var det efter diskussioner i samband med banvandringar och vid ring-side på husdjursmässan. De personer jag diskuterade med pratade jag med som tävlande, inte som instruktörer eller “agilityvetare”. Vi snackade om hur vi, som agilityhandlers på en tävling, tänker kring olika banor. (Camilla Brundin var INTE en av de personer jag pratade med.) Det var utifrån detta perspektiv jag skrev gårdagens inlägg. När jag skrev:

“Det här med att tävla på matta (där man hinner precis allt) på banor som utmanar handlingen synliggör i varje fall det fina med Gregs system – nämligen att det rymmer så många olika lösningar för varje situation. Detta, upplever jag, till skillnad från de flesta handlingsstilar som snarare är situationsbaserade och därför bara har en lösning per situation.”

…gjorde jag alltså det utifrån ett perspektiv där jag och andra är tävlande. Och faktum är att flera personer jag pratade med, också efter diskussion, menade att DE som handlers har en lösning för varje situation. Att få detta uttryckt så tydligt sa mig något. Jag har för övrigt varit sådan själv – väldigt inriktad på situationer. Tränade olika “fasta situationer” och variationer på dem. Jag är övertygad om att det finns fler som gör så. Och det är inte ett “lägre steg” i utvecklingen. Detta fungerar för många, många agilityhandlers.

Jag tänker dock inte nämna dem vid namn, om de inte ger mig sitt tillstånd (vilket det händer att folk gör när jag frågar om jag får nämna dem i bloggen som exempel, men de flesta säger nej) eller träder fram själva. Och jag tycker inte det är ett så konstigt val att göra. Visst ska man alltid ange sina källor men det finns också något som jag tror kallas för “källskydd”. Man hänger inte ut sina källor hursomhelst, särskilt inte när ämnet är känsligt och riskerar att missförstås. Den som anklagar mig för lögn för att jag inte vill hänga ut mina medtävlande i min blogg kan läsa någon annan blogg. Exempelvis Fundera. 😉 Ärligt talat, jag blev jävligt ledsen när Gudrun berättade att jag var rätt kass som till och med var nöjd med en 17e plats på SM. Och jag blir ledsen när jag blir recenserad som agilityförare.

Det är alltså egentligen inte så att jag “tagit tillbaka” något. Jag bara erkänner att jag inte insåg hur texten skulle uppfattas när jag skrev den. Och jag skyller givetvis inte på läsaren för att jag uttrycker mig plumt. Om jag fick skriva om det där idag skulle jag skriva:

Det här med att tävla på matta (där man hinner precis allt) på banor som utmanar handlingen synliggör i varje fall det fina med Gregs system – nämligen att det rymmer så många olika lösningar för varje situation. Detta, upplever jag är en fördel med ett system till skillnad från de flesta av de handlingsstilar som snarare är situationsbaserade och av vilka vissa bara har en lösning per situation.

Om vi för några sekunder lämnar det där med “en lösning per situation” och försöker definiera system kontra situationsbaserat så skulle jag alltså säga:

Ett system är något som utgår ifrån vissa grundprinciper och tillämpar dessa principer på olika situationer.

Dessa grundprinciper tror jag ofta gäller prioritering, eller vad man lägger störst vikt på, av de olika “signalsystem” vi har. Exempelvis: armar, axlar, rörelseriktning osv. Eller som Petra Strand, som säger sig ha ett kommandobaserat handlingssystem.

Situationsbaserad handling är när man för varje situation har en, eller flera, lösningar.

Situationsbaserad handling kan vara förutsägbar och fungerande och alldeles, alldeles, underbar. Ändå går det någon slags trend nu att man vill säga att “alla har ett system”. Det anses då nästan snobbigt (?) att säga att viss typ av handling är ett system och annan inte. Men… är det inte lika snobbigt att tro att allt som fungerar måste vara ett system?

/Mija

Advertisements
This entry was posted in Agility. Bookmark the permalink.

15 Responses to Om handlingsval, förtydligande

  1. Karin MD says:

    Tycker det här, och dina andra inlägg som diskuterar din (och ibland andras) handling är otroligt intressanta, men förundras lite över att folk som inte kör enligt ett system verkar bli lite störda av att skillnaderna mellan systembaserad och icke systembaserad handing diskuteras. Jag kan se att det finns för- och nackdelar med båda, men det betyder ju inte att allt kan kallas system? Ett system är (i princip) förutsägbart oavsett individ, medan individuell handling är just individuell. Sen tror jag att det finns en väldigt variation i hur väl individer klarar av att utföra den handling som ingår i ett system! En klantig Greg-handler är väl varken bättre eller sämre än en klantig individuell handler, men man riskerar ju att ge en dålig bild av systemet om man utför det dåligt. 😉

  2. Mija says:

    Oerhört klokt inlägg, Karin.

  3. Mija says:

    System enligt SAOB:

    om sammanfattningen av enskilda sammanhängande / sammanhörande / i förbindelse bragta föremål / komponenter / delar / element / processer o. d. som bildar en samverkande enhet / ordnad helhet och fungerar efter bestämda principer

  4. Annica says:

    HAHAHA – hur kunde du skriva att det finns de som handlar efter ett system o de som handlar situationsbaserat??!
    Du måste vara en genomond människa;))

  5. Ninnie says:

    Jag brukar tänka på handlingen som det språk vi pratar med hunden på banan. Du kan välja att använda ett språk rakt igenom, det spelar ingen roll vilket språk du väljer så länge den du kommunicerar med är förtrogen med det språket. Ett språk har regler och grammatik just för att vara begripligt och lättanvänt.
    Du kan naturligtvis också mixa olika språk. Fortfarande under förutsättning att den du kommunicerar med förstår alla de språk/uttryck du använder. Problemet med att mixa språk är bland annat s k falska vänner. Rolig betyder lugn på norska och det engelska sympathetic betyder medkännande och inte sympatisk. Och så vidare.

    Jag skulle definiera ett handlingssystem som att hålla sig till ett språk. Visst, det ger en viss begränsning eftersom en del användbara utländska ord och uttryck måste väljas bort. Fördelen skulle kunna vara att det minskar risken för missförstånd.

    Definitionen på situationsbaserad handling skulle då bli att olika språk kan blandas utan regler och grammatik. Det ger förstås tillgång till många fler ord och begrepp. Men mottagaren måste också vara förtrogen med dem alla. Fortfarande kan samma sak sägas på många sätt, kanske ännu fler sätt än om du bara använder ett språk. Men situationerna måste tränas mer eftersom samma, eller delar av samma, uttryck kan betyda något annat i en annan situation.

    Ett exempel på situationsbaserad handling: Ett staket som ska köras som serpentin handlas hela tiden med handen närmast hunden. Hunden går ut från förarens hand/axel och in mot förarens hand/axel utan handbyte. Ett boxhörn (270-graderssväng) handlas också med samma hand. Men nu får hunden inte komma in mot handen. Alltså betyder handen olika saker i olika situationer. Vilket kan/måste kompenseras med ytterligare signaler som till exempel kroppsposition och verbala kommandon. Förmodligen måste den som väljer det senare alternativet träna sin hund mer på både serpentiner och boxhörn än den som väljer att hunden alltid ska gå parallellt med hand/axel.

    Observera att jag inte gör någon värdering av de olika alternativen. Om man som förare anser att ett system innebär en begränsning borde man väl inte hålla fast vid det (vilket förhoppningsvis inte heller sker). Förutsättningen för att hålla sig till ett system är att det upplevs som en tillgång. Eller?

    • Matilda Hemborg says:

      Håller inte med om ditt situationsbaserade exempel. För där handlar det ju om axel- och arm- rotation/vridning. Som antagligen bygger på ungefär samma princip som Gregs cirkelarbete/följa axelvridningen (fast i detta fallet tas axeln i motsatt riktning..). Har ett klipp ifrån en exakt sådan situation som du nämner.. först serpentin på staket och sedan direkt efter ut på ett boxhörn, och jag tycker att man ser en väldigt tydlig skillnad på hur jag visar. Jag har samma arm genom hela sekvensen, men jag gör ju två helt olika saker med den. Ska se om jag kan få upp filmen.. 🙂

    • Mija says:

      Ninnie – det var verkligen en riktigt bra och pedagogisk beskrivning! *imponerad*

      Matilda – vore intressant. Jag ser inte framför mig hur du gör men jag föreställer mig att många av dem som får det att funka använder handen lite som “target” liksom. Jag antar att det Ninnie menar är själva armen som signal. Vad tycker du, Matilda, är viktigast i din handling? (rörelseriktning/armar/kommandon)

    • Dag Brück says:

      Jag tycker man skulle kunna likna handlingsystemet vid språkets grammatik, språket i sig är mer de uttryck vi använder för att kommunicera med hunden och inte hur de är strukturerade. Termen kroppsspråk är ju väl etablerad.

      Jag växte upp under en tid då man var tydlig med att invandrarbarn bara skulle lära sig ett språk när de är små, på grund av risken att blandar ihop uttrycken och blir “halvspråkiga”. Idag bejakar man hemspråk på ett helt annat sätt och det ses som naturligt att barn behärskar flera språk. Med andra ord: inställningen till språkinlärning kan variera över tiden.

      Jag tycker också det kan vara värt att fundera över att den mänskliga språkinlärningen kan gå till på olika sätt. Som barn lär man sig sitt modersmål på ett mindre strukturerat sätt än när man lär in ett nytt språk i skolan. Jag är ingen specialist på språkinlärning, men subjektivt upplever jag en stor skillnad.

      Men icke förty så kan din liknelse i stort vara helt riktigt, och man måste ta hänsyn till att hundars mentala förmåga är lägre än många barns, tonåringar möjligen undantagna.

  6. Gudrun says:

    Mija,
    det var naturligtvis oerhört dumt av mig att skriva så. Bra att du nämnde det och därmed gav mig möjlighet att säga förlåt och att be om ursäkt här.

  7. Ninnie says:

    Precis Matilda. Du kompletterar din arm med andra signaler. Se ovan.

    Eller så har jag missförstått dig helt…

    • Matilda says:

      Vilka signaler är det du menar att jag kompletterar med, som den som använder olika armar inte gör? Jag fattade dig som att du i ditt exempel menar att man utför samma sak med armen i bägge situationerna (serp o hörn), och det tycker inte jag. Eftersom du skrev: “Alltså betyder handen olika saker i olika situationer.” Här kommer lilla klippet: http://www.youtube.com/watch?v=xJNl8H0SN18

  8. Dag Brück says:

    Angående flera lösningar: jag tycker en förare som alltid bara ser en lösning på varje utmaning saknar fantasi. Jag förespråkar också långa banvandringar, 8 minuter leder till systematiserad fantasilöshet, vilket knappast utvecklar sporten.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s