Misslyckats har man inte gjort förrän man slutat försöka? (FCI-LLU)


Jag behövde en tävlingshelg till för att kunna utvärdera årets landslagsuttagning med Rasken. Som faktiskt var vår bästa på länge, rent resultatmässigt, vi fick liksom poäng!!!

En annan jävligt grym grej var att vi inte fick några fel på push-serpar och inga uppfartsfel! Känns jävligt gött! 🙂

Dessutom klarade jag mina uppgiftsmål (som jag inte tänker redovisa här, men däremot illustrera):

Det där hopploppet, precis som de andra loppen med fem fel (vilket ger noll poäng i sammanställningen) var snabbt nog. Det är såklart teoretiskt upplyftande.

Men mest av allt känner jag att min, faktiskt, nioåriga hund är helt jävla förbannat grym! Det behöver jag nog inte beskriva närmare, det ser ni på filmerna ovan.

Vad var det då som gjorde att vi inte lyckades? Jag antecknade, som vanligt, efter varje lopp och en meta-analys av dem ger följande:

– BANORNA! Jag hade i vissa fall problem med analysen och i andra med utförandet och det handlade om de långa avstånden mellan hindren, vilket är helt normalt internationellt. Vilket jag vet. SÅ TRÄNA PÅ DET!!! Mer, oftare och hårdare. Det här kan inte nog understrykas.

– KONTAKTFÄLT! Jag var som sagt mycket nöjd med att inte få några uppfartsfel trots uppfartsdomare (SM och LLU är lite som en annan sorts tävling än agility för då står det plötsligt en extra person så att båda kontaktfälten verkligen bedöms). Men A-hindret var tveksamt enligt mig i det första agilityloppet och i det andra kom vi aldrig till A-hindret då domaren dömde en femma på balansens nedfart SAMTIDIGT som Rasken var uppenbart på… bilden av Raskens högra baktass fäst på nedfarten och domarens hand i luften fick mig att helt komma av mig, så vi kom aldrig till A-hindret. I det tredje agilityloppet var A-hindret helt okej. I det allra sista loppet, agility, var vi bägge rejält trötta och då hoppade Rasken både balans och A-hinder fett.

– ATT TÄNKA PÅ: Vi missade en tunnel/balans diskriminering. Jag funtar på om det är för att man kom från en tunnel? Kanske är det svårare? Dessutom missade vi en slalomingång!? Jag är van att Rasken räddar mig från allt där. Men tydligen kan han göra fel.

– RIVNINGAR! Vi hade en rivning på första hindret! (Vilket vi också hade på förra SM och i WAO-uttaget kostade det oss en plats i laget!) Dessutom hade vi en annan “skit-rivning” Och så hade vi en tredje rivning som var uppenbart mitt fel men som Rasken kanske kunde lära sig att tåla. Så hinder-störning hamnade på schemat.

För att utvärdera det hela bestämde jag mig att ta med nästa helgs tävlande också. Detta för att jag tyckt att vi var i bra form inför landslagsuttagningarna. Det jag konstaterade där och då var att kontaktfälternas nedfarter på balans och A krackelerad och värst var det med a-hindret som var det som vi hade underhållit sämst. Dessutom var jag lite undrande över om det verkligen “bara” var de stora avstånden som var problemet, då jag tyckte att vi var i bra form.

Så helgen som följde försökte jag att inte hjälpa Rasken med kontaktfälten – för att få information. På lördagen ledde detta till att han hoppade A-hindret. Tyvärr såg domaren, som stod utanför planen, inte detta. Så jag fortsatte banan. Men jag hade sett att domaren stod dåligt till och placerat en filmare som tydligt visade att han flög hela kontaktfältet.

På söndagen fick vi då fel på balansbommens uppfart!?! Jag höll på att få hjärnblödning. 😉

Jag tror att slutsatsen angående kontaktfälten är att man måste ha både färskvaran och dagsformen helt enkelt. :p Herrejävlaförbannadegud.

Den andra frågan jag ställde mig i den generella utvärderingen var att jag ansåg att vi var i bra form. Hur kan det komma sig när vi ändå inte fick några särskilt framstående resultat. Den här funderingen stod sig rätt bra i helgen – vi tränade kontaktfält i agilityklasserna (på söndagen fick vi uppfartsfel!!!!!) men i hoppklasserna vann vi faktiskt bägge dagarna. Så vi var i bra form. För svenska banor… Det är bara det att det inte är den typen av banor man behöver vara bra på.

Nu har det ju gått en tid och jag har hunnit träna en tid. Utan att lösa problemen. Så om du har en lösning mottages det tacksamt. 🙂

Agilityhälsningar, Mija

ps. Från alla viktiga tävlingar bjuds det ju på bloopers (look at me jumping kind of long jump stick or what-ever…):

Advertisements
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s