Startkampanjer (värde, kravfas)


Ikväll var det äntligen dags! Utomhuspremiär för agilityträningen med TG3 på Stockholmsavdelningen. 🙂 Och det var en härlig vårkväll! Ytterligare ett bevis på att det var vår fick vi eftersom vi direkt efter TG3 körde iväg för SAgKs hinderflytt, vi sade alltså adjö till ridhuset för den här gången och så fick vi chansen att säga hej till vår nya vipp (från SMART99) som redan stod på plats i containern. 🙂

På grund av mobbningen saknas tyvärr den trygghet som behövs i en grupp för att vi ska kunna ha kick-off i TG3 så som det är tänkt och som vi hade fram till och med 2010. Men en bra kvinna reder sig själv och jag har alltså funderat ut vad jag ska fokusera extra på i vår. Jag ska bedriva startkampanj för att få till handling i starten som jag och mina jyckar har svårt för enligt nedan.

Rasken – värde för stillastående handler. Rasken och jag har haft flera diskar dena tidiga vårsäsong för att han ignorerat att jag stått still vid första svängen och liksom bara fortsatt förbi mig. Han brukar inte ignorera en decel-signal på andra ställen i banan så jag antar att jag bara måste öka värdet för stillastående handler (=broms) i just starten. Det ska vi jobba på.

Råttan – fästa på aktiva linjen i starten. Med Råttan kör jag numera flygande start (för att hon annars lätt river första hindret) och det fungerar bra utom i de situationer då det är meningen att hon ska fästa på vägranslinjen. För det gör hon inte i starten. Hon father-flickar (skär in framför mig). Hon har sedan grundträningen ett betydligt större värde för hinder än handling och trots intensiv kampanj de senaste två (!) åren har jag inte lyckats motivera henne för aktiva linjen. Därför har jag bestämt mig för att köra på en ny taktik, som jag prövade idag. Nämligen att bara kräva det, liksom. “Nej” för att ta hinder och “bra” om man följer mig. Typisk SBK-kravfas… Vilket naturligtvis inte känns helt bra och jag funderar på om det verkligen är det det är?

Kravfas uppfattar jag som fasen då man traditionellt skippade godiset och gick över på socialt beröm (vid rätt beteende) och skäll (vid fel beteende). Och lite är det väl det jag håller på med?

Det jag ville göra när jag försökte öka värdet för aktiva linjen genom belöningar var såklart inte bara att öka värdet utan också att vara säker på att jag förklarat konceptet. Och det tror jag faktiskt att jag har nu, men det finns helt enkelt inte någon belöning som får Råttan att frivilligt avstå ett agilityhinder. Och det är väl där kravet kommer in?

Anledningen till att jag fått detta problem är uppenbar – dålig grundträning. Och det är väl det som gör att jag nu måste ta till halvdana problemlösningar. Eller?

Ett annat alternativ som slår mig just när det gäller father-flick är att det helt enkelt handlar om “uppfostran”? Det är ju farligt att ha en hund som springer framför benen. När jag tränar/kör en hund som jag vet är bra grundtränad tvekar jag inte att “ööööh:a” hundar som springer framför benen på mig. De har inte där att göra. Och det är farligt.

Kanske kan Råttan, 11 år snart, haja det hon också? Råttan – du har inte framför mina ben att göra!

/Mija

Advertisements
This entry was posted in Agility. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s