Varför byter jag inte bara klubb?


Jag känner SBKs Stockholmsavdelning. Jag känner varje tall och björk. Och jag vet var tallarna som inte längre står där stod. Jag känner tillhörighet till platsen. Helt enkelt.

Men det där är såklart inte hela sanningen. De senaste åren har jag ofta hamnat i yttrandet: – Varför skulle jag byta klubb? (Många läser in …och inte de. Men egentligen är det inte det jag menar. Vad mina mobbare gör rör mig inte i ryggen.) Detta får nog många att tänka att det hela är någonslags maktkamp. Och det är det kanske. Men inte ifrån min sida.

Jag vill bara att jag, mina agilityhundar och min favoritsport ska få möjlighet att utvecklas till vår fulla potential. Men att skapa sådana förutsättningar på SBKs Stockholmsavdelning har varit långt ifrån smärtfritt.

För något år sedan tänkte jag att “nu är det nog”. Jag kunde inte längre stå för att vara med i SBKs Stockholmsavdelning. Och jag bestämde mig för att byta klubb. Sagt och gjort, jag betalade medlemskap i SoSu BK bytte klubb på SBK Tävling. Men några agilityklubbkompisar fick mig att ändra mig(!!!). Jag insåg att det jag inte kan stå för är bruks- och lydnadsbiten. När jag var ute och tävlar bruks- och lydnad och de klagade på dito tävlingar på Stockholmsavdelningen så skämdes jag. Jag ville inte behöva skämmas över min klubb. Och insåg att det behöver jag inte heller! Numera är jag stolt tävlande för SoSu BK i bruks, lydnad och rally! 🙂

När “Styrelseimitatörerna på Stockholmsavdelningen” (som de har kommit att kallas) förföljde mig insåg jag hur beroende jag var av en lokalklubb i en organisation som inte fungerar för agilityn. Samtidigt fanns flera andra klubbkamrater i Stockholmsavdelningen som kom till samma insikt (antagligen av liknande anledning). Tillsammans startade vi Solna agilityklubb och för åtminstonde ett par av oss var en del av syftet att slippa vara så beroende av nyckfulla SBK. Idag kan vi bara konstatera att vi har lyckats väldigt bra. Vi har i en knapp hinderpark, en duglig plan och riktigt, riktigt bra vinterträning. Vi är, ett och ett halvt år efter bildandet, något av det mest ambitiösa av Stockholms agilityscen.

Så, varför stannar jag i SBKs Stockholmsavdelning? Trots att även årets vinterträning kantas av bråk, mobbning och trakasserier? Jag älskar mina träningskompisar (i både Sthlmsavd och SAgK). Ni är bara bäst! Vi som tävlar agility för SBKs Stockholmsavdelning står fortfarande, trots allt och mot alla odds, för Stockholms bästa agilityträning.

Kram Mija

Advertisements
This entry was posted in Agility, Föreningsliv. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s