Fem hundträningsproblem som jag gärna vill ha hjälp med


Den där bloggen handlar om saker som ger mig den där känslan av att ha fastnat på en inlärningsplatå, liksom. Och jag hoppas ni kan hjälpa mig lösa några problem jag har som gör att jag har det svårt att ta mig vidare i träningen.

Min första fråga gäller “makaron-handling” i agility. Jag menar när hunden ska ta en väg där den springer ett helt varv runt hinderstödet så att den hoppar som en makaron. Exempelvis hinder två i banan nedan:

Mitt problem gäller egentligen hur jag vill handla? Givet att jag vill få hunden att ta hinder 2 från höger (så att den svänger vänster runt hinderstödet och sedan vänster mot balansen) var ska jag då positionera mig? När hunden ska över vägranslinjen vill jag ju stå nedanför (mot hinder 1) den högra hinderstöttan, för att inte vara i vägen för hunden. När hunden tar av däremot, då vill jag ha klivit förbi vägranslinjen för att vara så nära balansen som möjligt. För Rasken inträffar detta samtidigt… när han kommer över vägranslinjen tar han av liksom… Så jag kan inte hinna ordentligt. Eller? Hur löser ni andra det här?

Problem två är uppfartsträning på helt hinder, när det blir fel… Rasken gör nu helt fruktansvärda “bryt” när han märker att det blir fel på uppfarterna. Han liksom bromsar och vänder mitt på balansbommen. Vad gör man?

Inlärning av kryp (brukslydnad) – jag har tränat kryp enligt en metod jag introducerats till av . Den går ut på att man ska lära hunden ta “ett steg i taget” med bakbenen. Så jag har belönat “rör en baktass”. Men sedan då? Vad är steg två, liksom?

Hopp-stå (för ställande under gång i “nya dumrutan som är ett z…”) – ärligt, hur blir det ett ställande? Råttan studsar nu vid min sidan. Men sedan då?

Tjat Raskens människomöten (hälsa och hantering) som behöver tränas, och nu har jag typ en plan, men jag jobbar inte särskilt hårt. TJATA PÅ MIG! Hjälp mig se till att det blir gjort! Tack på förhand.

/Mija

Advertisements
This entry was posted in Agility, Bruks och lydnad, Doggie Zen. Bookmark the permalink.

37 Responses to Fem hundträningsproblem som jag gärna vill ha hjälp med

  1. Anja says:

    Hinder nr 2 där… Även om det kanske är lite risky å vet inte hur snabbt det går om man jfr med annat… Men kan man inte göra ngn slags lapturn där? Alltså stå strax bakom 2an, dra hunden över linjen å bara vända den över med samma hand? (höger)

    • Mija says:

      Jag och Helene (Wallskär) diskuterade just detta i söndags, faktiskt (vi körde banan ovan på lördagskväll). Och jo, det kan man nog. Eller ett flick-kommando. Du verkar alltså hålla med mig om att man liksom inte hinner i position.

  2. Kommentar till problem 1. Nu gör du ju inga Jaakkos viket jag skulle gjort där men resonomanget är egentligen detsamma. Jag hävdar att man visst skall stå på ovansidan när hunden kommer. Om du “står i vägen” så tvingas hunden runda dig och har då möjlighet att hopp “snett ner åt höger” enligt bilden. Hundens bästa väg ligger säker över 1 meter ovanför hindret. Det är svårt att få den att ta ut den vägen om man står kvar på nedersidan.

    Om Jaakko är tillåten så skulle jag stå precis nedanför till höger om det högra hinderstödet, vänd mot balansen. När hunden startar kliver jag upp precis ovanför den högra hinderstödet, fortfarande vänd mot balansuppgången. Genoma att markera “Jaakko-sväng” kan jag då få hunden att runda mig i lagom cirkel. Eftersom jag är riktad mot balansen “vet” hunden att det är dit vi ska och hunden kan hoppa av i rätt riktning, dvs snett ner åt höger.

    Samma handling går förmodligen att genomföra utan Jaakko. det viktigaste är att hunden gör en halvcirkel ovanför hindret så att in hoppriktningen blir snett ner åt vänster.

    • Mija says:

      Jag förstår vad du säger men jag tycker liksom inte det är en bra lösning att “stolpa” hunden. Den hund som springer ut en meter innan hindret kommer att förlora mot Jenny Damm och Ina, till exempel. För Ina skulle inte springa ut en meter. Hon skulle slicka hinderstödets ovansida, hoppa som en liten makaron och avsluta med att slicka hinderstödets nedansida…

      • Jag är inte säker på det. För att Ina skall klara av den svängen som hon gör måste hon sakta ner rejält och landar nästan stillastående. Och Rasken är inte byggd som Ina. Han har inte de fysiska förutsättningarna att kröka sig på det sättet och han har inte samma acceleration som Ina från stillastående, men han har däremot de fysiska förutsättningarna att ta en liten vidare sväng, men med bra fäste hålla trycket och tempot uppe hela tiden. Han är starkare än Ina, men har inte samma smidighet helt enkelt.

    • Mija says:

      Sant, och ibland kan jag därför vinna på en lite längre väg. MEN i det här fallet tror jag faktiskt att du kan ha fel… jag tror att det där extra steget kan kosta i tid och att det kanske inte kompenserar bristen i acceleration…

      Sådant här borde fan vetenskapligt utredas. Fortare!

      • Mija says:

        Ska jag vara ärligt är nog det jag har mest emot stolpning att då vet man att man inte kommer att vara bäst liksom. Friskt vågat hälften vunnet?

      • Kristina M har en jäkligt bra kamera. jag tror det är en Konika och den var inte särskillt dyr (typ 2000 kr). Den tar väldigt många bilder per sekund vilket gör att man kan köra filmen i slowmotion väldigt bra. Man då filma en sekvens och få en väldigt bra uppfattning vad olika delar av sekvensen tar i tid. Köp en sån kamera och träna med någon som har en “gummi-BC”, filma och jämför vilket tid det tar egentligen med olika alternativ.

  3. Karin M D says:

    Leta efter Susan Garretts Stand on Cue teaching video combo. Sista biten, hur man får till ställandet från en rörelse framåt, är inte med, men har man väl satt på kommandot kanske den biten inte är så svår? Sagt av en som aldrig lärt in hela momentet… 🙂

  4. Jo says:

    Makaroner: Gick tillbaka i lite filmer från mina lopp i år och inser att de bästa “makaronsvängarna” kommer när jag håller mig i rörelse hela tiden, dvs inte blir stillastående/kallar in från position utan kan komma iväg snabbt. Dessutom verkar jag göra de där svängarna med en upphållen treaddlearm genom hela snurren, alltså redan i push-delen. Inte så “korrekt” kanske, men hon svarar faktiskt bra på den, det blir väl en extra signal om att hon faktiskt ska komma in efteråt helt enkelt.

    Hoppstå: om du har studsarna är för mig bara en väg till omvänt lockande, dvs jag ber om studs och börjar vifta med en kul leksak samtidigt som framdelen är i luften. Belönar kvarstående med kamp i position eller frikommando-kamp.

    Vad roligt att du bloggar lite igen, det har saknats!

    • Mija says:

      Det där med att komma iväg snabbt är väl kompromissen, kanske? Man hinner inte riktigt i position men om man åtminstonde anstränger sig så verkar hundar tendera att förstå. 😉

      Omvänt lockande låter smart. Synd att jag aldrig lärt Råttan det konceptet. Får väl börja nu. 😉

      Har jag bloggat dåligt? Det var jag knappt medveten om, det är det som kallas att köra fort, fort, fort, va? Så är mitt liv just nu, det snurrar på utav bara fan, finns inte mycket tid för eftertanke. Tyvärr. Kul att det har saknats i alla fall. 😉

      • Jo says:

        Nåt sånt ja, och då tror jag faktiskt att man har fördel av att komma in i det i rörelse, står jag still i decel (tänk inkallningsstart) och är det minsta ur position tar inte Rally hindret, rör jag mig mot det är hon mer förlåtande (på gott och ont).

        Det är aldrig för sent att lära en Råtta vara stilla…

        Ja, lite dåligt faktiskt, men det kanske mest är jag som har märkt det för att bloggläsning typ är det man klarar när man är höstfebrig.

  5. Push & pull mellan 1-2. Och då får du hunden att landa på din högra sida.
    Push mellan 4-5 och så bromsar du upp 6-7 – en halv Jaakko / Ketschker turn
    12-13 är inga problem för du gör ett framförbyte efter långhoppet – alltså hunden fixat A-hindret helt själv.
    En till halv Jaakko / Ketschker på 16 och en tysk på 17 så får du hunden gratis till 18 och du är så snabb att du hunnit med ett framförbyte efter 18 så att 19-20 blir enkelt ☺

  6. hunden kommer på högra sidan av hinder 2 och du “drar” den med din vänstra hand “genom hindret” – du kommer se bild på det i OmAgility nr 1 🙂 – trycker runt hunden med din högra hand och drar alltså med din vänstra …

    Sedan när hunden fäster på handen är det bara att sticka och du får hunden “gratis att svänga runt” och eftersom du gör ett “blindbyte” där så får du hunden helt automatiskt på din högra sida och då är balansbommen plätt-lätt 🙂

    • Mija says:

      mmm… men du kan fortfarande inte göra allt det där när hunden tar ett enda steg… fast jag tolkar dig som att du skulle vara “fräck” och sticka något innan hunden tar av… vilket är svårt eftersom hunden då är på den position du vill sticka till för att göra blindbytet…

  7. en “winkey-winkey” på 2 fungerar men blir allt för lång väg… jag tar den korta vägen och ska du i kapp mig får du inte slänga bort tiden på länga vägar …

    • Mija says:

      Missförstå mig rätt, jag skulle aldrig ha tagit något annat än den kortaste vägen i det här fallet. Jag bara förstod inte var du fick in pushen så jag antog att du tog den längre vägen.

  8. Sandra says:

    Ang. krypträningen så är steg två steg två. Många hundar har en väldigt ryckig krypstil vilket leder till grodhopp och hög bakdel. JAG personligen tror att det beror att alltför mycket träningstid har lagts på att krypa ett steg. Vad vi vill få fram är ett flyt, för vi går ju i en jämn takt, gör vi inte? Det får vi fram genom att lära hunden att krypa 2 steg. Det flyt vi vill åstadkomma är 1-2-1-2-1-2 osv. Kan hunden krypa 2 steg så kan den antagligen krypa 4 eller 6 steg MEN för att krypa 2 steg så krävs det en annan teknik än när vi bara kryper ett steg.

    Jag skulle börja med att fokusera på steg nummer två och belöna det och strunta i att steg nummer ett inte blir helt perfekt ett tag framöver. Sedan så skulle jag höja ribban och alternera när belöningen kom; på steg ett, eller på steg två.

    • Mija says:

      Vet du, det var precis det jag kände på mig, nu håller jag på att överträna min hund i ryckighet. 😉 Och jag kände att jag var på väg att hålla på för länge. Tack! (Hur går det med krypet själv förresten och när ska vi köra söket?)

      • Sandra says:

        Mija, jag är fortfarande i USA. Jag kommer dock att komma hem efter jul och då kan vi passa på att sammanstråla för buskträning 🙂

  9. workinglabs says:

    Kryp: Alltid udda antal kryp, 1, 3, 5 osv. Jag jobbar med hunden nos mot näsa så jag har stenkoll och börjar med mig själv i marknivå. Sitter alltså. I början lockade jag också vilket jag tycker gav finaste krypet. Nu närjag står upp sätter jag alltid mig ner i belöningen, vill inte ha dragning uppåt.

  10. Anna says:

    Jag hade gjort som Åsa, Puttat hunden runt hinderstödet fångat hunden med vänster och sedan blindbytt när hunden tar av och stuckit vidare till balansen, så att hunden får jaga ifatt!

  11. Matilda says:

    Jag ser inga problem med att hinna, jag hade varit före min hund till balansen. Men skillnaden är väl just att jag hela tiden är riktad mot balansen, du snurrar med din hund, klart det tar längre tid 🙂

    • Mette says:

      Måste det bli så stor skillnad då? Du står kvar riktad mot balansen, då måste du ändå stå kvar tills hunden tar av. Det borde väl den egentliga snurrtiden för den som inte gör jaakko, antar jag. Problemet, tycker inte jag är att man blir efter utan att det är knöligt att sno runt på en väldigt liten plats vilket är fördel jaakko.

      • Matilda says:

        Jag förstår nog inte riktigt hur du menar. När min hund tar av så kan jag springa rakt fram. När Mijas hund tar av så är hon inne i sin snurr. Eller vad tror du är skillnaden på att jag anser mig hinna, men Mija inte?

      • Mette says:

        Jag menar att om snurren sker vid rätt tidpunkt så borde vi vara vid samma läge när hunden tar av. Bara för att man snurrar innebär det ju inte att man måste stå och beundra hunden utan att man hela tiden ligger steget före. Jag har testat en del och jag är rätt säker på att den stora vinsten med jaakkon i detta fallen är inte att du ligger före utan att du just slipper trampa runt. Om jag hela tiden ligger lite före min hund i signal så är jag så gott som runt i snurren när den hoppar av.

    • Mija says:

      Matilda – jag behöver inte snurra med, faktiskt. Jag sätter linjen på höger arm och tar emot på vänster mot balansen till exempel. Och det är nog lite som jag tror att Jo menar ovan – att om man är tillräckligt fräck/modig så blir man före till balansen.

    • Mija says:

      Framförbyte och sedan bakombyte blir det rent tekniskt. Men allt sker på ett och samma ställe och det behöver inte betyda att jag blir efter. Före blir nog svårt däremot. (Inte på grund av handlingssystemet utan för att jag inte vill förlora tid på att stolpa hinder två. Det är ju, som bekant, hundens tid som räknas.)

    • Mija says:

      Såg Mettes kommentar först nu. Det är nog sant. Om jag bara var lite fräckare…. (som vanligt)

  12. Linda says:

    Ang. hoppstå så är det enklast med omvänt lockande, när man väl har fått in studsen så öppnar man handen precis när hunden landar och matar på med några godisar, upprepar.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s