Det är faktiskt, alltid, jävligt kul med agility


Jag var rätt så låg inför resan till Älvkarleby, faktiskt. Jag är nämligen en sådan där som orkar bry mig. Och precis innan jag skulle åka hit skrev en människa, som själv aldrig lyckats åstadkomma något på agilityplanen men som gjort sig ett namn inom teoretisk hundträning, på agilitylistan om skrik och gap på agilityplanen typ. Och hon fick det att låta som att den agility jag håller allra högst var någonslags hundmisshandel… Jag vet att jag borde låta det rinna av. Men jag tappade faktiskt glädjen för en liten, liten, stund.

Men när det så var dax för lagklass på första tävlingsdagens morgon var det som vanligt SKITKUL. Och de däringa människorna som skrivit på internet om hur man borde köra agility lös så klart med sin frånvaro – de kör ju inte agility, nä. Och Råttans lag vann den första av två lagklasser på 4-julingen (som tävlingen heter, det syftar på fyra dagar i juli)! Av 25 lag vann pensionärerna! 🙂 Och nu är Agilityshop PRO klara för SM 2012 i Borlänge!

Sedan dess har det skitit sig rent resultatmässigt… Råttan och jag har inte alltid varit på samma agilityplanet. Mest har det handlat om balansbommar som inte borde ha tagits just då. Vi sliter också en del med våra flygande starter. Eller, rättare sagt, jag sliter lite med linjerna där. Har insett att jag måste sätta henne för att lämna lateralt ibland.

Råttans skönaste var idag när hon gjorde ett halvt agilitylopp alldeles utmärkt! 🙂 Sedan pallade hon liksom inte längre… stack ifrån mig och tog en tunneln och sedan ett upplopp som hon avslutade med att hoppa över högtalaren! *roll* Ingen kan anklaga henne för att följa strömmen i vart fall!

Rasken och jag har haft rätt så mycket oflyt, tycker jag. I första loppet (ag) diskade vi oss då han gick ur slalom (det var någonslags gropar i marken, jag tror det berodde på det)! Hopploppet igår var alldeles hemskt… HAN TJUVSTARTADE! För första gången på tävling. 😦 Jag tog om, och det verkar ha gjort lite nytta kanske (?). Idag låg han klockrent i varje fall. Första klassen började hopp-balans-90 grader till mur. Jag LOPade muren och han låg fint under tiden. 🙂

Allra bäst var att jag testade vårt uppfartsord i det skarpaste läget hitintills och det höll för tävling!!! 🙂 Flera personer kom dessutom spontant och kommenterade det positivt sedan så jag antar att det faktiskt var lite bra. 🙂

Tyvärr fick vi en rivning för att jag var lite för kvick i väg tror jag. Ett plusfel men surt ändå, såklart. Tiden hade räckt till en tredjeplats. Om inte om hade varit som det så ofta är i agility. 😉

I hoppklassen förstod jag att det skulle bli många nollor så jag ville köra så offensivt som möjligt och i inledningen innebar det att jag valde ett ganska svårt bakombyte för att inte skapa den S-linje som alla jag ditintills hade sett i klassen fick mellan hinder 3 och 4.

Den här typen av offensiv handling kräver som ni vet is i magen och timing och jag satte det bra! Tyvärr gick det sämre med hindret efter bakombytet. Jag höll helt enkelt inte i tillräckligt och tappade in Rasken i en tunnel. 😦

Råttan nollade i vart fall detta hopplopp. Skönt att få nolla även om det inte räckte till “något”. Placering 30.

Hur är det då på 4-julingen? Själva tävlingarna är kanon och förutom groparna under slalom första dagen har hinder och underlag varit helt ok. Saker runt omkring strular en del – parkeringsvakterna är väldigt stressade och den utlovade maten har i alla fall jag inte sett mycket av. Igår kom köket inte igång i tid och när jag hade tid nästa gång var maten slut… Idag fanns det pannbiff men ingen potatis. I alla fall inte under den halvtimme jag stod i kön innan jag gav upp och köpte en SBK-burgare.

Vädret har varit jobbigt – de två olika värsta typerna av agilityväder – ösregn eller ashett – har vi haft.

Men… det är väldigt trevligt på tävlingsplatsen. Trevliga funktionärer, bra stämning bland de tävlande i largetrean (som vanligt men nu är det ju bara oss själva vi märker av…) och det är najs att hinna med att få se så himla massa bra agility som vi hinner göra här.

Två dagar kvar! Håll tummar och tassar…

/Mija

Advertisements
This entry was posted in Agility. Bookmark the permalink.

One Response to Det är faktiskt, alltid, jävligt kul med agility

  1. Mija says:

    På förekommen anledning: När jag skriver om en person som inte själv tävlat agility (åstadkommit något) så menar jag givetvis en person som inte tävlat agility, till och med på SM. Så vänligen lägg av med det skitsnacket.

    Här uppe i Skutskär har jag hört att jag är långt ifrån ensam om att ha tagit illa vid mig av detta påhopp på sporten. Skönt att få stöd, givetvis, men jobbigt med alla dessa “krig” där jag tar mig rollen som frontfigur. Jag mådde som sagt jävligt dåligt av det här och vill inte diskutera detta mer, egentligen.

    Låt bara mig, och alla andra, köra agility på det sätt som vi och våra hundar mår allra bäst av!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s