Morsomt på Trønderhelga!


Jag har haft en trevlig helg i Trondheim. Det är det enklaste sättet att sammanfatta det hela. Fint sällskap, fina resultat och ett fint arrangemang. Najs! Sammanfattningsvis tog Rasken två småcert och ett storcert i hopp. Råttan tog Norskt agilitychampionat och CACIAg!

Rosettskörden från helgen var helt enorm:

Jag ska försöka sammanfatta resultaten från minnet. Första tävlingen (Nidaros BK) hade jag “bara” anmält Rasken. Det är dyrt att tävla i Norge. Första hopploppet var det roligaste på hela helgen tyckte Rasken som älskar tunnlar:

Resultatet blev vinst och småcert! Agilityloppet diskade vi för att jag bromsade vid kontaktfältet för att vara noga fastän banan gick rätt fram. Gah!

På eftermiddagen var det Selbu hundeklubb som “arrangerade”. Fast egentligen var det fortfarande Nidaros. I Norge finns massor av märkliga regler. Bland annat får man inte arrangera mer än en tävling per helg!

Här var Råttan också med. Vi diskade båda loppen. Rasken och jag vart 3a i hopp (dålig BCBL – vem av oss är inte helt säkert) och vann agilityklassen med småcert.

På söndagen körde vi först den internationella hoppklassen. Rasken var först. Och jag var nervös!!!!!!!!!!! Härligt. Vi vann klassen efter en del nervpirr på upploppet där jag vinglade lite och sedan höll Rasken på att få in belöningen på planen. Jag kunde knappt tänka klart kring belöningar för att det är en sådan big deal i Norge. Det slutade med att jag la Raskens belöning i en slänt så att den höll på att rulla in på banan när han tog den där den stannade mot ringbandet! :-p

Råttan gjorde ett kempelöp! Hon kom trea på det! 🙂

I den internationella agilityklassen, där alltså både storcert och CACIAg stod på spel, lyckades jag diska Rasken genom att helt enkelt fokusera så mycket på hans A-hinderutförande att jag glömde styra efter kontaktfältet! Det är INTE tävlingstänk Mija. Skäms!!! Jag var inte det minsta nervös. Alldeles för nöjd med att ha tagit storcert i hoppklassen. Idiot.

Råttan och jag däremot satte nollan mot alla odds (och en del stolpe in)! Vinst, norskt agilitychampionat och CACIAg! 🙂

Förutom de hyfsade resultaten så hade jag även i övrigt en väldigt trevlig helg hemma hos Annica och Jörn med gäster! 🙂 Norrmännen på tävlingsplatsen var också oerhört trevliga! 🙂 Sammanfattningsvis – extremt trevligt! 🙂 Jag var knappt sur alls på hela helgen. 😉

Tävlingen var som sagt väldigt välarrangerad. Bra hinder, bra domare, trevliga funktionärer. Allt man kan önska. Jag hade såklart lite problem att förstå en del av norsk kultur och regler men fick god hjälp.

Något av det märkligaste var detta att det fysiskt var en arrangör men på pappret tre olika. Och detta gjorde ordentlig skillnad på prisbordet. Första delen av tävlingen var det jättebra priser och både cert- och placeringsrosetter. Andra delen av tävlingen var det sämre priser och inga placeringsrosetter. Tredje delen av tävlingen var det NKK som stod som arrangör. På kennelklubbsvis var det jätterosetter och vonchers.

Och så var det märkligt detta med belöningar i mål. På lägret hade jag “lärt mig” att det var förbjudet, så jag vågade inte lägga ut några alls på lördagen. Men när tävlingen var över förstod jag att detta var en sanning med modifikation, det var inte en regel utan upp till varje domare.

Så på söndagen la jag ut belöningar. Men det var så många bud att jag blev stressad och som sagt var jag nära att göra bort mig…

Konsensus kan nog anses vara att belöningslådorna vi har i Sverige är en riktigt bra lösning! Den största skillnaden mellan denna tävling och de svenska beträffande målgångarna var att det var mycket mer “bråk”. Självklart vart detta värre av att det var utställning och en massa oinvigna utställare och deras ohängda hundar hängde i målområdet (precis som så ofta på svenska diton). Men de tär ändå lättare för de svenska hundarna som vet att de har en låda att hämta belöningen i = en uppgift i mål.

Jag såg faktiskt till och med en hund som fick stryk med kopplet över ryggen för att den höll på att gå på en annan hund i målgång! Jag dömer ingen, hund, förare, hunden i mål och alla andra var offer för omständigheterna, men jag saknade de svänska belöningslådorna!

Sammanfattningsvis kan jag verkligen rekommendera denna tävling för den som är upplagd för ett norskt äventyr, 90 mil från Stockholm, där man både kan ta norska och internationella meriter under agilitymässiga omständigheter!

Jag har haft en bra helg!

/Mija

Advertisements
This entry was posted in Agility. Bookmark the permalink.

3 Responses to Morsomt på Trønderhelga!

  1. Grattis till kanonresultat!

  2. maria says:

    Vad häftigt! GRATTIS till er!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s