Sedan SBK Tävling lanserades har vi agilitytävlande betalat 20 kr i bankavgifter per betalning. Den här avgiften har sagts vara för att täcka bankkostnaderna. Förbundsstyrelsens beslut var att den aktuella avgiften skulle täcka de reella kostnaderna. Inget annat. Men de verkliga bankkostnaderna är inte så höga. Det är vi flera som förstått och reagerat över. Och nu har jag fått det bekräftat från SBK – vi har betalat minst dubbelt så mycket pengar som vi borde ha gjort i “bankavgifter” som inte är några bankavgifter. Summan av kardemumman? 50 000 SEK. Femtiotusen, för mycket, har vi betalat. Typ.
(Obs! Bankavgiften är något du betalar för varje betalning i SBK Tävling. Anmälningsavgiften i agility är 55 kr. Av dessa går 7,50 till Erik som utvecklat systemet. SBK har köpt SBK Tävling på krita liksom. För nollor i klass III betalas 30 kr i stambokföringsavgift till SKK. Resten går till den arrangerande klubben.)
Jag vill nu be er att inte läsa in saker i ovanstående inlägg som inte står där. Jag har bara skrivit det jag har skrivit och dina associationer mellan raderna får stå för dig. Jag vill inte ha något annat sagt än att vi faktiskt betalat för mycket. Det är alltså inte bara så att jag varit en tjatig bitterfitta – jag hade rätt. Igen. Vi betalade för mycket pengar. Igen.
Källan för ovanstående information är tillförlitlig. Det är inte Jonas Erlandsson som är källa. (Observera att jag INTE uttalat mig om Jonas tillförlitlighet.) Jonas svarar nämligen inte på mina frågor om SBKs ekonomi.
Anledningen till att jag inte får svar på mina frågor har på något vis med mitt kön att göra(!). Jag har inte skrivit om detta tidigare av två anledningar. För det första för att jag ogillar att ta saker ur sitt sammanhang och delar av konversationen är rätt så “privat” och lämpar sig inte för bloggen. MEN man behöver ju faktiskt inte sammanhanget för att förstå att om jag som medlem ställer frågor till makthavare om SBKs ekonomi så borde det under inga omständigheter sluta i en diskussion om mitt kön. Eller hur? Den andra anledningen är att jag helt enkelt känner mig kränkt. Då och då tar jag liksom på mig skulden för att jag är kvinna.
Så här skrev agilitygruppens ordförande, Jonas Erlandsson, när han bad om ursäkt för att han svarat fel på en fråga om SBKs ekonomiska redovisning. Läs mer här.
“[…] så måste du ju rimligtvis förstå att det har till viss del med ditt intellekt och ditt sätt att agera och skriva. Jag är mycket riktigt en man och vi är dåliga på att använda vårt intellekt när vi blir trängda. Vi tänker med repitlhjärnanan och går till attack.”
Jag förlät, Jonas, den gången. Jag tyckte ju om honom.
Jag hoppas att det snart kommer fler kvinnor i agilitygruppen. I dagsläget finns där tre män och en kvinna (Liza Bolinder). Jag hoppas att de snart tillsätter ytterligare en kvinna, med skinn på näsan och som inte är så ung och naiv som jag var, när jag började jobba ideellt för SBK. Jag hoppas på en kvinna som vågar se hur kvinnor tystas ned i en macho organisation.
För övrigt var det väldigt både smart och osmart av SBK att värva Jonas Erlandsson. Det blev dödsstöten för AgIF. Förhoppningsvis fortsätter dock Jonas att vara lika SBK-kritisk även om han ingår i organisationen.
För som agilitymänniska finns verkligen all anledning att betrakta SBK med kritiska ögon.
/Mija
Agilitybiten 
En källa lika tillförlitlig som den som sa att Erik får de 7,50 i central administrativ avgift säger att det inte är så att Erik får de pengarna. Så nu vet jag inte alls vad jag ska tro i den frågan.
Jag har ett svagt minne av att det pratades om att Erik skulle få fyra kronor per start? Men det var innan allt var färdigt.
intressant
Hej Mija
Den verkliga kostnaden låg på ca 9 kr från september till februari, men med ganska enkla ekonomiska beräkningar kan man räkna ut att den troligen kommer att ligga på ca 6 kr på helåret eftersom detta var under lågsäsong och det blir billigare per betalning ju fler som görs.
Jag har gjort stor sak av detta internt på SBK och har efter mycket om och men lyckats få ett 3 timmar långt möte med skattmästare Rolf Weiffert. Med all önskvärd tydlighet har jag presenterat vår ståndpunkt kring det sätt som SBK hanterar ekonomin runt agilityn. Jag har ingen aning om vilken framgång vi når, men vi kommer aldrig att ge upp. Agilityn är misshandla inom SBK och det kommer jag aldrig att acceptera. Taktiken är kanske inte den samma när jag jobbar inom organisationen som när jag jobbade utanför, men målet är det samma.
jag kanske inte har samma taktik som du har, men jag tror vi har ungefär samma åsikter. Att du är väldigt mycket bättre på att uttrycka dig än vad jag är något jag beundrar, men det ställer till det i vår relation 😉
För mig är det självklart att det är en tjej/kvinna med skinn på näsan som ska in i C-Ag.
Hm, detta mess hamnade fel i trädet. Skulle hamna som huvudgren…
Skulle tro att du har ganska exakt samma taktik som jag har. Du går på som en ångvält och kräver förändring.
Du gör det säkert något buffligare än vad jag hade gjort men du kommer antagligen ändå undan med det.
Jag tycker att det är ytterst märkligt att en man (eller faktiskt väldigt många män) kan ursäkta ett dåligt beteende med att han är just man, och ändå fortsätta att förvänta sig att bli behandlad med respekt av både män och kvinnor.
Samma män skulle inte fortsätta att behandla en kvinna respektfullt om hon skyllde sina misstag på att hon är kvinna.
Eller är jag onödigt pessimistisk?
Man måste nog börja med att betrakta världen som den är och det kallas realism i min värld. För mig är realism något väldigt positivt.
Jag jobbar på ett kontor med 38 män o 2 kvinnor, har upptäckt att jag ju äldre jag blir allt oftare begrundar mina handlingar o meningar med att jag är kvinna.
Om det nu ändrar kollegornas respekt för mig är det inget jag märker av, tvärtom verkar det som att det tas som en bekräftelse på att det inte bara är jag som är speciell, utan jag kommer från en hel linje av speciella och svårförståeliga människor – vilket gör att det är ingen mening att försöka ändra på mig, de må bara gilla läget.
Kanske inte verklig respekt, men ett sätt att göra samexistensen lite lättare. Och – om vi ska vara ärliga – hur många män vinner vår respekt genom att ursäkta sig med att de är män??
Tror knappast att de får mer respekt av varken Mija eller Ninnie iallafall 😉