Vart vill du att din hund riktar sin uppmärksamhet?


Att ta ansvar för vart ens hund (och man själv, som inte får gå på autopilot) riktar sin uppmärksamhet och att styra den dit där den gör mest nytta. Det är en av huvudpoängerna den senaste hundkursen jag går – Mindfulness för människa och hund, med Åsa Nilsonne och Memea Mohlin.

Detta är naturligtvis viktigt för alla men kanske nödvändigt att fundera på vad gäller reaktiva hundar. Frågan är bara vart man vill att hunden ska rikta sin uppmärksamhet? Traditionellt svarar vi “mot mig”, eller hur? Det sa Åsa och Memea också. Skvallerträning, liksom.

Det som händer när man skvallertränar är att hunden får ännu ett “jobb” – att skvallra. Och jag skulle tro att det är poängen i kursen också – den av Memas böcker vi fått som kurslitteratur har just till syfte att hjälpa oss träna en “tjänstvillig” hund.

Min enkla fundering handlar om just detta. När man fått hunden tjänstvillig utav bara helvete, hur gör man för att få saker och ting lite lugnare? Enligt Thomas Stokke handlar det om att belöna även “lugna” beteenden och sådana som INTE går ut på att söka kontakt med matte (och sedan minska belöningsfrekvensen).

Det finns dessutom en, för mig, ganska ny idé i litteraturen (Leslie McDevitt, Control Unleashed till exempel) som säger att man ska se till att belöna ATT hunden observerar det den hetsar upp sig över.

I en blogg Fanny Gott skrev den 1 april i år Hundträning handlar om känslor, kommenterar en läsare, Maria, det hela så här:

Detta är en klassisk konflikt mellan två falanger inom human psykologi/psykoterapi: den kognitiva inriktningen (”klicker”) fokuserar enbart på att förändra eller skapa ett beteende medan man i den psykodynamiska frågar sig vilken känsla som orsakar beteendet, och förstås i förlängningen varför den känslan uppstår i den givna situationen.

Det har visats att terapeuter som tillhör den ena eller andra skolan kan få lika bra resultat och den viktigaste faktorn för att terapin ska bli framgångsrik är terapeutens engagemang.

Livet är inte lätt.

Men jag har en, förhoppningsvis, lätt fråga till dig som läser den här bloggen.

/Mija

Advertisements
This entry was posted in Doggie Zen, Inlärning. Bookmark the permalink.

6 Responses to Vart vill du att din hund riktar sin uppmärksamhet?

  1. Karin MD says:

    Jag svarade “Titta på det upphetsande” men det räcker ju inte med att han tittar, han skall ju förmås göra det i rätt sinnesstämning också, och dit kommer man väl inte utan att man hinner med att att belöna det, dvs att man får nån form av skvaller när hunden självmant bryter sin fixering, alternativt att man kan befinna sig på så långt avstånd från det upphetsande att hunden kan titta och ändå förbli lugn.

  2. Lojs says:

    När jag skvallertränat så har jag fokuserat på att hunden ska fokusera på mig. Numera i hundmötesträningen så jobbar jag inte så mycket skvaller utan vill hellre att hundarna fokuserar på att gå framåt, förbi den mötande hunden och titta på vägen framåt.
    Att hunden stirrar på den mötande hunden kan väl provocera fram ett jobbigare möte än nödvändigt?

  3. Helene says:

    Jag svarade “lika viktigt”, men vet inte om jag riktigt menar det. Tänker såhär: Tittandet på mig är från början främst en kontroll av att han kan titta på det upphetsande i en tillräckligt balanserad sinnesstämning. Men genom att skapa en automatiserad kedja – 1 och sedan 2 – gör man det lättare för hunden att hamna rätt i sinnesstämning. Dock finns fortfarande möjligheten att hunden är för upphetsad när han tittar, men ändå automatiskt tittar på mig eftersom det är inlärt. Då har man ju ofta vunnit något rent praktiskt (tjänat sekunder att handla aktivt på själv), men egentligen inget när det gäller hundens känsla. Nu när jag går och nybörjartränar vallningsgrunder får jag lära mig att det viktiga är att Hero kan titta på fåren och samtidigt LYSSNA på mig. Att titta på det upphetsande med bibehållen förarkontakt alltså, men inte att just titta. Borde vara användbart i andra lägen också?

  4. Jag svarade “tittar på mig”
    Tänker mig vissa av våra hundmöten. Eros lägger sig o tittar (stirrar) på mötande hund. Jag vill han ska titta på mig! o det gör han (oftast) när jag säger till han.
    Upplever att när han tillåts titta/stirra på den mötande hunden, så blir läget jobbigt för den andra hunden, och olika senarion kan uppstå. (Eros ligger still oavestt om han tittar på hund eller på mig) Tittar Eros istället på mig så är oftast mötande hund lugnare.
    Gissar det har med detta bordercollie eyande att göra, andra jyckar är ofta inte så förtjusta i att bli eyade.

  5. Mija says:

    Tack, alla, för era intressanta kommentarer!

  6. Jag började med skvallerträning på min stolle, som tidigare blev mycket upphetsad av att se en annan hund redan 30-40 meter bort. Detta funkade dock inte så jättebra, vi kom en bit, men sedan blev det mycket skvaller och sedan utfall i frustration ändå. Jag hittade Leslies bok ett bra tag efter att jag läst om skvallerträning och testade att gå över till “titta på det där”-spelet. I rasande takt minskades hans hysteri över att se andra hundar. På nära håll kan det fortfarande bli för mycket, det är lite random nu. Om den andra hunden är utåtagerande blir min oftast också det om den andra hunden är tillräckligt nära. Men han blir aldrig längre så blockerad som han var i början, då jag kunde “förlora” honom helt och hållet vid åsynen av en annan hund. Det går alltid att avleda nu och då går det att jobba…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s