Ideell karriär?!


Igår skrattade jag gott när jag såg vad min kära morfar “ställt till med”. Det hela började i somras då dåvarande landslagsledaren Nisse Lindqvist och jag satt och pratade på landslagsuttagningarna på Bosön. Nisse tyckte det vore kul att få en “lapp” från min morfar för att stila för sin arbetskompis, som är AIK:are. Jag hade en hektisk sommar och kom mig inte för att prata med morfar om det och när hösten och VM kom blev jag helt enkelt lite putt på Nisse, som jag uppfattade agerade illojalt mot mig i samband med att agilitygruppen bad mig representera på agility-VM (vilket SBK:s kansli satte stopp för då de ansåg att Nisse kunde sköta det utöver landslagsledningen, vilket han givetvis inte kunde). Tids nog insåg jag att jag faktiskt aldrig hört Nisses version av det hela och så kom jag på det där med lappen jag lovat fixa från morfar… Så nästa gång jag besökte gubben bad jag honom skriva en lapp. Men morfar tyckte nog det var lite väl informellt, i sådana lägen skriver man ett brev tyckte han. Vart ska jag skicka brevet? Skicka det hem till mig tyckte jag – jag kan ge det till Nisse. Men så gjorde inte morfar. Morfar gör saker ordentligt. Han skrev ett brev från UEFA till SBK:s kansli. *asg* Själv fick jag en kopia på skrivelsen i min brevlåda. *roll*

Skrivelsen inleds “Jag har genom alla år beundrat dem som ideellt arbetar i föreningsverksamhet” och avslutas med meningen: “Mija själv hoppas nu på att göra någon form av karriär inom din sport.” Sockersött, va? Det där med karriären är såklart morfars egen slutsats. En självklar sådan kanske? Men det fick mig att fundera på om jag någonsin velat göra “agilitykarriär”? Och vad är det i sådana fall? De flesta av de karriärsvägar som finns att ta inom agilityn har jag prövat och kommit långt i (tävlande/domare/förtroendevald/instruktör/nörd) – men det har nog aldrig varit men mening att göra karriär.

Morfar skriver i sin senaste biografi “I fotbollens tjänst” om hur han planerade att göra karriär inom UEFA. Men det är ju liksom mycket rimligare än att göra agilitykarriär. Man får ju till exempel styrelsearvoden i fotbollsvärlden. Som agilityfunktionär blir man inte rik.

Jag har faktiskt aldrig någonsin, medvetet, satsat på någon form av ideell karriär. Det har bara fallit sig så att jag tagit en del uppdrag för att jag inte stått ut med sådant som inte fungerat och jag har velat göra något åt saken.

När jag under år 2009 och än värre under år 2010 började inse hur jävla illa det egentligen är ställt med SBK visade jag min ilska öppet. För det är faktiskt inte idén eller stadgarna det är fel på. Det är kulturen, allt det som sitter i väggarna, det som inte riktigt går att ta på, det som säger att alla hundsporter är lika mycket värda utom brukshundsporten som är lite mer lika mycket värd.

Jag brände broar i ett rasande tempo. Folk försökte stoppa mig med orden: – Tänk på din karriär!? Vilken då karriär undrade jag? Den som biolog eller den som lärare? Det där med agility hade jag aldrig sett som en karriär. Agility är en underbar sport. Tyvärr är vi hållna som gisslan av SBK. Jag försökte länge att utforska möjligheterna att göra något åt situationen. Min slutsats är att det inte kommer att gå om inte SBK rivs ned till grunden och byggs upp igen. SBK kommer aldrig att se agilityn som en av sina viktigaste verksamheter.

Jag vet att det fanns de som hoppades att jag skulle bli den första agilitypersonen i SBK:s förbundsstyrelse. (Att det inte finns någon agilityperson i förbundsstyrelsen fortfarande är för övrigt SKANDAL – valberedningarna borde verkligen skämmas.) Jag är ledsen om jag gjorde er besvikna. Men det var verkligen inte i närheten av att fungera. Hur skulle jag tagit mig in där utan att prostituera mig?

Att göra ideell karriär är nog helt enkelt ingenting för mig. Det är en fråga om lojalitet. Och min lojalitet kommer förhoppningsvis alltid att ligga hos agilitysporten snarare än hos de bruksgubbar jag skulle behövt visa lojalitet mot för att klättra i hierarkin. Det hade säkert kunnat gå – om inte lojalitet med bruksgubbar ofta kräver ren illojalitet mot agilityfolket. Vilket naturligtvis är uteslutet. Vissa kallar sådant diplomati. Jag kallar det falskhet.

Ett annat uppdrag många av er velat att jag ska satsa på är det som FCI-delegat. Och absolut, det hade jag kunnat ta, vid de få FCI-möten jag har haft möjlighet att delta har jag fått uppfattningen om att det faktiskt går att påverka en del där. Men uppdraget är inget jag suktar efter. Det tar nog massor av tid att sköta och jag skulle vilja vara verkligt säker på att jag verkligen representerade mitt land och då skulle det ta väldigt mycket tid att hålla kontakt med olika svenska instanser och framförallt att försöka hålla kontakt med de aktiva. Nästan ett heltidsjobb…

De av er som velat föreslå mig som FCI-delegat har ofta haft som argument att nuvarande FCI-delegat, Nalle Jansson, saknar kontakt med sporten. Men ni har också ofta haft problem med att Nalle inte är vald. Men så är det inom FCI/SKK/SBK. Folk väljs sällan till uppdrag. De utses. Att göra som Nalle och föreslå sig själv först som FCI-delegat och sedan som VM-domare är långt ifrån något ovanligt. Vill man vara positiv kan man kalla det att “ta för sig”.

För mig är demokrati och öppenhet otroligt viktigt. Därför hade jag inga som helst problem med att bränna broar med SBK.

/Mija

Advertisements
This entry was posted in Föreningsliv. Bookmark the permalink.

9 Responses to Ideell karriär?!

  1. Martina says:

    Demokrati och öppenhet är inte direkt ord jag förknippar med SBK.

    Med tanke på att hur många ideella timmar man lägger ner för att dra in pengar till SBK så tycker jag det hade varit intressant att få se en bättre redovising vart pengarna kommer ifrån och vad dom går till, men det kan man väl se sig i månen om efter….

    • Mija says:

      När jag satt som ansvarig för agilitylandslaget frågade jag varje år efter ekonomisk redovisning. Men jag fick aldrig se den. Lite knepigt att vara budgetansvarig för något man aldrig får se resultaten för.

  2. Annica says:

    * LOL * Morfars slutkläm höll mig garvandes i fem minuter 😀

    Annars är jag förstås 100% enig – framtiden borde innehålla mer val o mer transparent organisering.
    Sitter ju själv i norska motsvarigheten till centrala agilitysektorn och känner att även om jag personligen är trygg på att mina ställningstaganden inte grundar sig på något annat än en seriös önskan att främja sporten, hade det känts betydligt bättre att ha blivit vald genom en demokratisk o öppen process.
    Att bli vald genom en process där man fått precisera vad man står för funkar som en bekräftelse på vad man kan lägga energin på. I den mån det öht är val i hunderiet idag, handlar de betydligt mer om VEM man är, än VAD man vill genomföra…

    Men bara det att du skriver om det tror jag betyder mkt. Jag känner mig trygg på att hunderiet (iallafall agilityn, för vissa verksamheter är det nog kört) inte kan halka efter resten av samhället i all evighet. Det är bara att hoppas att vi fortfarande lever till att uppleva den dagen;)

    • Mija says:

      Jag tycker tyvärr det verkar som att hunderiet kan halka efter tillräckligt för att vi inte ska få uppleva den dagen då det kommer ifatt. Men då är jag ju inte heller känd för min positiva läggning.

  3. Hedvig says:

    Hej hopp! Vad är det för föreläsning du ska hålla i Linköping den 20/2 och var får man reda på mer om den?

    Apropå SBK så bli jag ordförande i vår klubb på lördag (om inte nån bruksare plötsligt skulle dyka upp ;)) och det är nog första gången som en ren agilitymänniska hamnar på den posten. Skulle ju vara kul om agilityns involverande i styrelsen (vi är flera) kan höja statusen lite åtminstone på vår klubb. Det blir nog ett spännande årsmöte iaf.. 😛

    • Mija says:

      Visst, Hedvig, det inger hopp. Men vi har faktiskt haft agilitymänniskor som ordförande i de BK jag varit medlem i. De har inte rått på en hel kultur. Men… STORT lycka till!

      Jag ska hålla föreläsning på universitetet “Ett bevarandeperspektiv på hundavel”

  4. Håkan Ericson says:

    Det här borde jag svara nåt personligt på. Men jag har inte tid pga ideellt arbete. Som av en händelse fick jag idag kontrolluppgiften från arbetsgivaren SBK – på 0 kr…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s