Jag ska försöka lugna ned mig.

Som jag skrev i gårdagens blogg om Mitt 2010 så ska jag försöka att inte flänga runt så förbannat under 2011 som jag gjorde 2010. För att lyckas med det måste jag nog ange det som ett explicit mål. Att tänka både en och två gånger innan jag tackar ja till något som kräver övernattning. Det handlar om att hinna med annat jag verkligen, verkligen vill:

• Det är meningen att jag ska ta ut min licentiatexamen i zoologi/populationsgenetik i juli i år. I skrivande stund kan jag inte riktigt se hur sjutton det skulle gå till. Och det mesta av det som gör att det känns svårt är utanför min kontroll. Men jag vill i varje fall försöka bli klar i tid och för det krävs tid.
• Rasken fyller fem och jag är fortfarande inte klar med hans grundträning i agility. Det allra mesta av det jag inte hunnit med att göra med honom är sådant jag kan göra här hemma (uppfartsträning, dirigering, torrhandling mm) så det enda som behövs för att fixa detta är – tid.
• Mitt hem… behöver tas om hand skulle man kunna säga.

Jag behöver helt enkelt tid att utföra hederligt arbete.

Vad jag angav för nyårslöften?

1. Att försöka använda ordet “lite” så lite som möjligt. Jag fick det som ett av mina mest använda ord i mina statusuppdateringar på Facebook. Irriterande. (Faktum är att innan jag tänkte till använde jag det i rubriken på detta blogginlägg också. “Jag ska försöka lugna ned mig. Lite.”)
2. Vad gäller hundorganisationer – plocka russin och jobba på alternativ. Lägg så lite tid som möjligt på saker som inte fungerar.

Punkt två är inte likt mig och inte sådan jag vill vara. Men jag tänker försöka vara så under ett år för att jag faktiskt aldrig varit egoistisk i dessa sammanhang förut och för att det är dags nu. För att jag inte är intresserad av att ta mer skit.

Att bara plocka russin från ideella verksamheter är att tära på andras ideella energi. Det är rätt så fräckt. Och väldigt egoistiskt. Och det är väldigt lätt att vara glad och positiv om man är en sådan som bara plockar åt sig.

Om alla bara ser saker från den ljusa sidan kommer ingenting någonsin att förändras. Det krävs folk som vågar säga ifrån när de ser orättvisor och saker som sköts dåligt. Och, framförallt, som tar tag i problemen. Men det måste inte alltid vara jag.

En väldigt positiv sak som kommit ur mina och andras avhopp från uppdrag i SBKs Stockholmsavdelning är att vissa av dem som tidigare struntat i att dra sitt strå till stacken plötsligt är tvungna att hugga i – om de ska få ha kvar den verksamhet de sedan länge utnyttjat.

Jag tänker alltså, i just det här sammanhanget just i år, försöka fokusera på det som ger mig positiv energi. För att jag inte orkar ta mer skit. Jag är medveten om att det är ett egoistiskt beslut. Jag är medveten om att hundvärlden skulle rasa samman om alla tog det beslutet.

Jag försöker trösta mig med att även om jag gör mitt bästa för att vara egoist i hundkretsar för ett år så kommer jag sannolikt inte lyckas hälften så bra som de flesta hundmänniskor gör helt av sig själva – under täckmanteln “jag ödslar bara energi på sådant som ger mig positiv energi tillbaka”.

Slutligen, de obligatoriska tränings- och tävlingsmålen för 2011:

Rasken och jag ska alltså försöka bli klara med grundträningen i agility. Vi ska också fokusera särskilt på de “fasta situationer” i hoppning som han har svårt med (så som oxer efter tunnel och i sväng eller bakombyte till decel 180-grader). Inför säsongen ska jag också kolla av hans förmåga att samla ihop sig. Vidare SKA vi ta tag i hanteringsträningen. Jag vet bara inte riktigt hur. Så steg 1 är att lägga upp ett vettigt träningsprogram. Exteriörbeskrivning utan ångest är målet. Jag vill alltså inte bara att han ska bita ihop och stå ut – jag vill att han (och jag) ska känna oss lugna också.

Tävlingsmässigt så hoppas jag givetvis på hoppchampionat och uppflyttningspoäng i appellklass sök. Och så vill jag genomföra vårt första individuella SM med “den där” känslan: – Kolla nu för i helvete, för vi har något att visa upp!

Råttan och jag ska fortsätta jaga det där förbenade förstapriset vi behöver för lydnadschampionatet såklart. Vi sätta ihop ett freestyleprogram också har jag tänkt. Givetvis hoppas jag på att Råttans lag ska kvala till SM i sommar också, men det är ju inte bara upp till mig och vi har minst sagt haft oflyt hitintills med den där sista hopp-pinnen.

Mija (jo, jag vet, men hur skulle jag fått till det här utan att feta mig själv i tredje person?) ska klara av följande på träningen år 2011:

Agility:

• Framförbyten ska vara i positionssignal, utan backanden och med smidig övergång in och ut ur dem.
• Serpentin och threadle – med en arm bakom ryggen. Ett rop för en threadle (varje gång), två för dubbelthreadle.
• Håll kontakt ur slalom, precis som efter tunnlar.
• Rasken – tänk på att han är tunnelidiot, belöna bra beteenden. Studera hans linjer och lär dig när han behöver serpentin.

Fysisk träning: Mage och rörlighet, dagligen! Löpning.

Försök inbilla dig att det är häftigt med rörlighetsträning. Gå för instruktörer eftersom det, tillsammans med resultat, motiverar. Målet med rörlighetsträningen är att kunna stå med raka ben och nudda tårna. Massor av människor därute kan det.

/Mija